Mina planer vecka 14

Jag har börjat skriva dikter för att bearbeta alla känslor som kom upp under förra veckan.

Min plan är att gå till ett av Göteborgs äldsta konditorier. Ahlströms konditori.

Tänkte, kanske jag ska intervjua någon som bär hatt. På ett anrik café som detta finns det säkert många stammisar med fina hattar. Kanske jag kan hitta något intressant eller bara sprida min hattglädje.

Vad betyder hatten för mig ??

Jag har funderat på hatten under veckan.

Betyder hatten något annat för mig?

Är det en viktig symbol och för vad i så fall?

Kan hatten vara ett substitut för någonting annat?

Dessa frågor har väckt lite funderingar inom mig.
Kanske jag får svar längre fram.

Vecka 13

Mina känslor bubblar

Till en början kände jag i måndags

motstånd

tvivel

pinsamhet

blyghet

rädsla

vad ska andra tycka

Varför utsätter jag mig frivilligt??

En stor utmaning blandat med humor och konfronterade känslor. Vad är det värsta som kan hända?

Jag valde att bara gå med hatten inomhus hemma i min bostad.

Efter någon dag (onsdag, torsdag)

Det känns inte lika läskigt,

börjar bli mer bekväm,

vant mig vid tanken och känslan är positiv.

Speglar mig om och om igen.

Tur att jag är ensam hemma.

(Fredag)

Det infinner sig överraskande känslor, som letat sig in i mitt medvetande.

ett större mod

frihet

lycka

glädje

romantisk nyfikenhet

inre lättnad

trygghet

lite mer bohemisk

självständighet ,jag har slutat bry mig, tror jag

elegans

lite åt det sofistikerade hållet

obegränsad

obehindrad

vågar mer

inre styrka växer

Känslorna är motstridiga men det är så det känns.

Tisdag

Jag var på stan i lördags för att köpa mig en fin hatt. Då jag gått runt i Nordstan i över 3 timmar gav jag upp. Alla var för stora. Problem! Jag får leta vidare på loppis helt enkelt.

Men ibland händer det grejer när man minst anar.  Tjugo minuter innan skola började igår pep jag snabbt in i en butik på Vallgatan. Där fann jag av en ren slump min hatt. Den bara låg där och tilltalade mig stort. Jag tyckte att den här var lite annorlunda mot de lite mer vintriga hattarna jag provade i lördags.  Antagligen var det solen i går som gjorde att jag blev på gott humör, men jag kände mig lite glad och nästan stolt över att jag vågade när jag gick till skolan efteråt. Jag har köpt min livs första hatt. Jaha, Nu ska jag bara ha mod till att ta den på också.
Väl hemma, möttes av kommentarer:
-Vems Hatt?
-Ska du gå i hatt?
-Varför ska du ha en hatt?
Lite skeptiska miner från barnen men samtidigt en söt nyfikenhet och förundran.  Pinsam eller?
Jaha  tänkte jag, låt mig inte tappa bort mig bland dessa kommentarerna. Jag som kände mig så peppad från klassen igår.
Jag tar mitt förnuft till fånga och sätter på mig hatten utan att bry mig.
Nu kommer jag utifrån mina upplevelser i veckan med hatten på huvudet dokumentera känslor och tankar som dyker upp!

Hatten som statussymbol

Hatt som symbol.

Enligt svenska kyrkan står hatt för bekymmerslöshet och Guds beskydd.

Bild: Fracklagret

Hatten som statussymbol!

Den höga hatten blev modern efter franska revolutionen och en tydlig symbol för det nya, kommande samhället.

Så småningom, en bit in på 1800-talet blev hatten mer och mer allmän och användes av städernas borgare både till vardag och fest.
Även bönderna hade en hög hatt men de använde de till högtider som kyrkobesök och bröllop.

Genom åren har den höga hattens status tydligt förändrats och numera ligger den nog mest i sin hattask för att inte bli allt för dammig.

Den höga hatten förkommer fortfarande i sammanhang där den ses som självklar och har kvar sin status, ett exempel är vid en doktorspromovering. Då är hatten ofta försedd med en kant med veckat tyg som gör den speciell för ändamålet

Förr var käpp och hög hatt inte bara symbol för status utan också för pondus. Någon som har några års livserfarenhet och kunskap. En klok man var det förstås, det var ju aldrig kvinnor som hade dessa symboler.

Skisser vecka 12

Hattspaning på biblioteket

I dag har jag undersökt vilka som bär hatt i olika barnböcker..

Mumin pappan, långa farbron, Nicke Nyfikens Pappa ”mannen med den gula hatten”, Harry Potter, Skalman, Maja, skrot Nisse och Pelle, Farbror blå. Madicken , Emil. Listan kan bli lång.

Hur jag benämner en hatt utifrån tycke och smak

I dagarna har jag gått och tänkt på att det finns många sätt att benämna en hatt.

Beroende på sammanhanget och vem som bär hatten. 

Till exempel kan jag säga eller tänka för mig själv följande:

Det där var en:

stilig

proper

fantasifull

lustig

knasig

rolig

söt

ful

utstickande

vacker

underbar

trevlig

stilren

passande

formbar

mystisk

förväntansfull

motbjudande

konstnärlig

blygsam

färgglad

personlig

fräck

stor

liten

lagom

fulsnygg

inspirerande

konstig

underlig

graciös

feminin

maskulin

barnslig

gammaldags

historisk

gubbig

tantig

ungdomlig

kulturell

teater

tilltalande

trollerihatt

modern

attityd

sagohatt

diskret, intetsägande

snygg

elegant

cool

läcker

trendig ,hatt.

Jag fick syn på genom denna listan att jag har ett behov av att kategorisera vad det är för typ av hatt

jag möter. Är hatten så förvirrande att jag måste sätta en etikett på den? Varför har den så starkt inflytande eller påverkan på mig? Är hatten ett viktigt attribut eller uttrycksmedel för att förmedla något speciellt?

Vad kan en hatt i ett fel sammanhang göra med mitt sätt att tolka?

Kan en hatt vara provocerande?

Kan en hatt vara trevlig?

Kan en hatt vara en stämningsgivare?

Jag gillar när hattar blir ett personligt uttryck och en referens. Eller ett signalement.

Vad vore Håkan Hellström utan sin hatt, eller Charlie Chaplin utan sin hatt.

Vecka 12 gestaltningsarbetet gör entré

Idag Tisdag har jag varit på biblioteket och riktigt snokat runt bland hyllorna.
Hattar, hattar, hattar...detta var ett litet ax på vad jag hittade idag. Efter att fått en dos av alla dessa bilder ska jag morgon välja ut en hatt i någon butik och förhoppningsvis om jag vågar, köpa mig en!

Nu börjar resan av en fyra veckors gestaltningsprocess...

Bilddidaktiskt Laborationsinnehåll 4 & 5

Makroartefafakter I dag fick vi i uppgift att tillverka en staty utifrån migration, segregation, urbanisering, globalisering eller könsmaktsordning.

Jag utgick från migration och segregation. Jag vill med min staty förmedla kärlek och omtanke.

Placeringen av statyn tänker jag mig på en plats där folk möts från olika håll dagligen. Det som är kännetecknande för en skulptur är att den är tredimensionell och bör betraktas utifrån alla håll och kanter (Nordström,2009).

Jag ser Korsvägen som en möjlig plats för min makroartefakt. Det är en plats där olika människor kommer i kontakt med varandra dygnet runt med ett visst avståndstagande i bemötandet.

Statyn ska inte behöva betraktas i någon större omfattning. Utan dess enkelhet gör den lättolkad och tas med som symbol till nästa plats vi är på väg till.

Statyn ska påminna om att vi ska ge och ta emot med våra hjärtan i ett mer öppet samhälle,

där vi visar omtanke och värme gentemot varandra.

Händerna ska vara i marmor som omfamnar ett rött hjärta av glas. Glas går lätt sönder och får symbolisera skörheten och sårbarheten inom oss.

Eftersom det är en fontän är den i ständig rörelse precis som vi människor.

Vattnet cirkulerar i ett ständigt flöde och det gör även spårvagnarna och bussarna vid denna knutpunkt. Livet går också runt men vi kan påverka det i en positiv riktning och därmed tillsammans bryta dåliga mönster i vårt samhället. På natten är hjärtat belyst och ska förhoppningsvis ge ett varmare intryck.

Det som jag reflekterade över när jag skulle tillverka statyn är vilket ansvar skaparen av verket har. Eftersom konst betraktas utifrån kulturella perspektiv kan konstnären skapa konflikter och samhällsdebatter. Detta kan vara bra om syftet är att belysa något viktigt men samtidigt ska det inte behöva äventyra personers liv med tanke på det som hände i Frankrike och Köpenhamn för några veckor sedan. Här har vi en fråga om demokrati, det fria ordet och det fria skapandet. Jag upplevde att tillverkningsprocessen gör att man som elev får tänka till didaktiskt hur, var och varför om verket. Detta i relation till Lgr 11 då eleven ska i sin undervisning ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar bilder, material och andra uttrycksformer (Skolverket 2011). Eleven lär sig i praktiken att kritiskt granska den visuella kulturen i samhället. Här kan läraren med fördel ta med barnen på film, teater, design, konst och arkitektur för att ge eleverna utvecklade kunskaper och erfarenheter i dessa olika miljöer något som ska uppnås enligt läroplanen (skolverket 2011). Genom att utgå från migration, segregation, urbanisering, globalisering eller könsmaktsordning i dagens uppgift fick vi elever kunskap och erfarenhet genom att praktiskt reflektera över begreppen. Utifrån olika teoretiskt perspektiv såsom genus, makt och etnicitet kan man få syn på motsättningar i samhället. Lärprocess var givande då man på ett kreativt sätt fick fantisera fram en egen staty något jag aldrig gjort tidigare. Processen gav mig ny erfarenhet om hur vi kan kommunicera med varandra ute på gatan genom skulpturer.

Att försöka skapa något meningsfullt fick mig att reflektera över om all konst har någon mening och även ifrågasätta om all konst verkligen behöver ha en mening och i så fall för vem? Det är just människans kreativa handlingar som gör henne till en framtidsinriktad individ, som skapar sin framtid och samtidigt förändrar sin nutid menar Vygotskij (1995:13) Här ser jag att konsten är en källa till förändring och som blivande grundlärare har detta i uppgift åt eleverna. Möjlighet till att skapa fritt och att våga testa och prova på nya uttrycksformer gör eleverna till tänkande individer och demokratiska samhällsmedborgare. Det har varit en stor kreativ utmaning för mig under dessa workshops-veckorna på hdk som skänkt mig både glädje och inspiration till att våga gå vidare i min process.

Heartbeat

Lindgren, B. & Nordström, G. (2009) det kreativa ögat-om perception,semiotik och bildspråk

Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2011) Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem.

Stockholm: Fritzes

Vygotskij, S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen.

Göteborg: Daidalos.

 Laborationsinnehåll 5 Tillverkning av meningsbärande mikroartefakt

Ett föremål berättar, förmedlar och sänder ut kraft och energi samt är laddat med känslor och minnen. Hermansson Adler (2013) menar att mikroartefaker bär på en historia. Det är minnen som lever kvar i dem och att artefakter faktiskt gör något med oss. De skapar en identitet.

Här är det föremålet eller artefakten som blir budbärare för berättelsen i detta fall min ring.

Idag skulle vi gestalta ett föremål som är betydelsefullt för oss . Först fick jag prestationsångest då jag inte kunde bestämma mig. Jag blundade och det första som jag tänkte på var min silverring jag fått i gåva av min mormor för snart 20 år sedan.

En ring har en rund form. Det kan man se som en symbol för oändlighet.

Jag bär ringen dagligen på mitt högra ringfinger och det blir som en länk mellan mig och mormor. Hon gav mig styrka, kraft och mod när jag var liten flicka. Detta är något som ringen påminner mig om än idag och får mediera då mormor inte finns fysiskt kvar i livet.

Ringen pryds av en stor bärnsten som känns extra elegant. Här har vi ett rum av en sluten tid vilket gör att ringen har fått en aura och känns spännande. Den riktigt lyser och talar ett hemligt språk. Det påminner om mystiken av att titta in i spågummans spåkula, finns det något den vill berätta för mig här och nu?!

Det jag reflekterade över i tillverkningsprocessen är hur mycket en mikroartefakt kan betyda för den enskilda. De saker som har en känslomässig koppling blir för mig mycket mer betydelsefullt.

En artefakt kan både vara text eller föremål (ting). Ju mer äkta (autentiskt) ett föremål är ju mer kraft sänder den ut. Den har liksom en aura. Massproduktionen sänker i regel föremålets dragningskraft då den inte känns lika autentiskt utan blir mer till en urlakad eller snarare dränerad kopia.

En sak som jag har lagt märke till över en längre tid är att många kända och okända människor har ofta kommenterat min ring i positiv bemärkelse. Detta har förundrat mig mycket för det är ingen modern ring av trendigt snitt utan ganska så gammaldags eller snarare tidlös i sin design. 
Den känns unik precis som mormor.

Hermansson Adler (2013) förklarar att ägaren till artefakten berättar genom kommunikation som formar sig till en meningsbärande narration som låter artefakten mediera eller överföra kunskap. Föremål återskapar minnen och lär oss nya saker om oss själva och kan ge åskådaren ny fakta och kunskap i nutid och historiskt. Det är precis vad min ring gör. 

Jag citerar Lgr 11 s 20 "Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden" På så sätt kan bilder och artefakter ge uttryck för vårt identitetsskapande och hur vi väljer att se världen. Detta sker i samspelet mellan kommunikation, (material) föremål och människor. Ett sociokulturellt lärande som sätter fokus på språket och den sociala miljöns betydelse.

Här har jag gestaltat ringen från olika perspektiv

Skolverket (2011) Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem.

Stockholm: Fritzes

Hermansson Adler, M (2013) Föremål och berättelse-elever i årkurs 3 lär sig om sig själva och sin värld. I Frank, O. Hermansson Adler, M. & Björneloo, I. (red). Samhällsämnenas didaktik F-ÅK-3

Lund Studentlitteratur.

Id kort-laborationsinnehåll 3

 Tillverkningsprocessen av mitt Id-kort

Min första tanke som ploppa upp var att klippa ut bild och text ur en tidning.

Fotot avslöjar vem som är ägaren till ID-kortet och texten beskriver ägarens vardag och yrke. På baksidan framgår namn och plats. Detta är alltså 

den bildade katten Kristine som i hemlighet bor på skolan.

Hon har en skön inställning till livet och har lika mycket tur som kul (kultur).

Katt(en) är en symbol. Detta tänkte jag inte på när jag gjorde mitt val. Det var nog egentligen kattens egenskaper som var anledningen till att det blev just den bilden. För om jag skulle vara ett djur så skulle jag absolut välja katt eftersom de ser ut att vara riktiga livsnjutare och har förstått vad livet går ut på.

Här visar min process Vygotskijs lärandeteorier hur vi genom samtal och dialog i klassrummet efteråt tittade på symboler och teckens betydelse. Utifrån denna teckenanalysen fick jag syn på mitt lärande och upptäckte att det kanske inte alls var en slump att jag valde just den bilden. Att mycket av det vi gör ligger i vårt undermedvetna. Utifrån min personliga reflektion nu i efterhand ser jag att kortet istället berättar en hel del om mig som person och intressen. Man kan se hur jag manifesterat min identitet i kortet.

Id Kort

Barn konstruerar många identiteter per dag i samband med vart barnet befinner sig rumsligt och med vem barnet är med. I bildanalyskompendiet beskrivs identitet utifrån något som kommer till i interaktion och samvaro med andra människor. Här menar Henriques (1984/98 sid.33) att identiteter alltid är i rörelse och består av en blandning av kultur, psyke och det sociala som ständigt formas och omformas.  
Det betyder att vi människor sällan har en fixerad identitet utan konstruerar beroende på situationen och positionen. Vi intar olika positioner i interaktion med andras positioner.
Det kan vara i makt eller maktlöshet genus kvinnlig- manlig position  som blir till en växelverkan i leken. Om jag ser till min egna identitet är jag både mamma, hustru, dotter, faster, och student. 

Dagens tillvägagångssätt med att skapa egna id-kort gillade jag. Det var både roligt och underhållande att skapa en ny fiktiv identitet. Det fiffiga med att kortet plastades in gjorde det mer personligt och kanske även detta tillför mer äkthet och värdighet åt eleverna. Tillverkningen av  Id- kort är meningsskapande och kan dessutom bidra till en rolig, avdramatiserad och kreativ lärmiljö för eleverna där fantasin inte sätter några gränser. Här kan eleverna gestalta eller presentera sig för varandra om vem deras identitet är som vidare kan utvecklas till en teater eller till en ny spännande och rolig lek på skolgården under eftermiddagen. 

Om vi med hjälp av dagens lektion tar fokus på barns identitetsskapande och dess betydelse visar Ihrskog (2006) i sin avhandling hur viktigt det är med kompisar och just det identitetsskapande som bildas kring olika subkulturer. Vad jag insåg efter dagens lektion är att tecken, symboler och märken (bomärke) berättar och ger historik om den person och identitet du uttrycker och förmedlar (sänder ut). Det innebär att jag kommunicera genom bilder och symboler för att uttrycka mig. Genom att visa eller markera med olika sorters attribut om vilken grupp eller kategori vi vill tillhöra förtydligas vår identitet. Det gemensamma intresset blir kulturskapande för barnet där samhörigheten skänker meningsfullhet.

Din omgivning kodar av vilken grupp du tillhör genom loggor, emblem, frisyr och klädstil. Lite läskigt kan tyckas men samtidigt nödvändigt för att vi människor lättare ska förstå vår omgivning och göra världen mer begriplig. Det finns ett stort behov av att kategorisera ordna och sortera material vi ständigt möter. "Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka , lära och uppleva sig själva och omvärlden" (skolverket 2011). Vi ser och upplever olika. Tolkar utifrån tidigare erfarenheter.  För att kunna förstå något måste vi assimilera till vad vi redan vet, men samtidigt kan vi i situationer behöva ackommodera det vill säga ändra våra sätt att tänka eller uppföra oss (Säljö, 2010:165).

Jag sammanfattar processen av att ett identitetsskapande innebär olika sociala identiteter och konstruktioner hos eleverna. Där elever och lärare är delaktiga i en social interaktion som innebär en grupptillhörighet, samhörighet och en meningsfullhet för samtliga individer.  

Referens:

Ihrskog, Maud (2006). Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i

vardagen. Acta Wexionensia, Nr 90/2006 Pedagogik. h tt p :// vxu . se

Skolverket (2011) Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem.

Stockholm: Fritzes

Säljö,R (2010) Den lärande människan-teoretiska traditioner.Ulf P.Lundgren,Roger Säljö & Caroline Liberg (red.) Lärande skola bildning- grundbok för lärare Lundgren, U. Säljö,R. Liberg, C. Natur och kultur,Stockholm

Kompendium, Bildanalys visual literacy och bildspråk: Seendet  och en värld av bilder. 

Samtidskonst med Beatrice Persson Vecka 11

Hur använder man konst som bildlärare?
Vad är konst?
Hur förstår vi konst?
Seminariet med Beatrice utgick i från John Bergers fyra filmer i BBC programserie Ways of seeing
och kurslitteraturen  Art Since the 60´s.

Popkonst
Minimalism
Konceptkonst
Earth art platsspecifik konst-gatukonst,
fluxus-dadaismen
Feminism
Postmodernism.

Här ser vi att konsten har förändrats och växlat mellan de olika decennium och att det oftast har skett i en motsättning. Konsten vill ifrågasätta. Samtidskonsten avspeglar samtiden från 60-talet och framåt.
Vi diskuterade på seminariet olika konstnärer och hur olika de arbetar med konsten både med installationer, konceptkonst, performance, platsspecifik konst. Är konsten till för alla? Och vilket är mest konst? I vilken tid lever konstnären, i vilken tid skapar han, vem är han och vad ifrågasätter han?

Bergers filmer problematiserar utifrån ett marxistiskt perspektiv där John är kritiskt granskande i makt,värde och kvinnosyn. Hur kvinnorna betraktas och blir betraktade både i tidiga verk och senare i reklamvärlden . Han ifrågasätter kapitalismen och demokratin. Är konsten till för alla?
I slutet av seminariet togs frågan upp hur vi idag betraktar männen i reklamen. Detta togs inte upp i filmerna men anses mycket relevant i dagsläget med tanke på framtoningen av mansidealet.

Vår workshop i torsdags fick vi själva öva oss på en semiotisk bildanalys något även arbetat med under Magnus Adler Hermanssons lektioner då vi tittat på tecken och symboler i bilden. Uppgiften var lite svår då vi skulle beskriva verket utan att lägga någon värdering i det vi såg. Allt för att inte låsa sig i sin beskrivning och bestämma i förväg vad man ser.

Utifrån Frida Kahlos verk Two Fridas
Beskriva: Det innebär att ta reda på konstnärens bakgrund. Kort beskrivning av det.
 Beskriva verket utifrån att se på det med en saklighet utan några som helst värderingar.Är övertydlig i min beskrivning.

Analys: Semiotisk teckenanalys, beskriva utifrån vilka tecken och symboler som finns. Bryta ner bilden och förstå.

Tolka: Jag tar på mig glasögon som ser utifrån olika teoretiska perspektiv såsom genus,etnicitet,makt.
Jag gör en objektiv beskrivning med en konkret tolkning och lägger inte någon personliga värderingar som till exempel fint,fult eller gulligt. Tolkar utifrån egna erfarenheter och förklarar vad jag menar.

Vecka 11 veckoreflektion

 Veckan började med en lektion hos Magnus. Vi analyserade kända sagor och -seriefigurer utifrån ett intersektionellt samhällsperspektiv, där vi tittade på genus, klass och etnicitet.

Här fick vi en ny bild av Pippi, Bamse, Madicken, Pelle Svanslös, Karlsson på taket m.m.

Författarna använder sagovärlden för att implementera makt och moral.

Man kan se i vissa skolor som anammat Pippi, Pelle eller Bamse metoden. Dessa metoder är olika sätt på hur man behandlar elever i samband med en konfliktlösning. Här kan även läraren prata om begreppen med barnen för att synliggöra mobbing. Åskådare ,förövare, offer, medhjälpare,motståndare, passiv. Man synliggör innehållet i sagorna för att eleverna lättare kan förstå dessa begrepp.

Workshopen var att sortera sagokort utifrån vår förförståelse och så som vi tyckte var det rätta.

Här valde vi att sortera på olika sätt . Vilket är ett härligt sätt att lära sig på då det inte finns något rätt eller fel utan istället åter igen se hur olika alla tänker och kommunicera utifrån det.

Fredagens lektion med Magnus avslutades med propaganda. Här analyserade vi utifrån reklambilder och propaganda från 40,50-och 60-talet. Bilderna berättar en historia. Här har vi en tid med kopplingar till första och andra världskriget. Sjömanskostym, frisyrer, bilar och mopeder saker och ting som man inte tänker på idag har detta ursprung eller kopplingar. Jag reflekterade  under lektionen över hur mycket som egentligen faktiskt har en koppling till Tyskland och Hitler.

Vi fick göra en workshop på slutet, en hat-kampanj. Här var det ett plus om man var påläst i ämnet för att göra det hela mer trovärdigt. Ett tips var att överdriva ordentligt enligt Magnus introduktion idag, desto mer trovärdigt blev det för åskådarna.

Vecka 10 Veckoreflektion

6/3
Jag har under denna veckan gått och tänkt på gestaltningen som snart drar igång.
Det känns både spännande och pirrigt på samma gång.
De 3 assignment som jag gjort i veckan har fått igång lite mer galna och fria tankar inom mig.
Jag har börjat släppa mitt kontrollbehov en smula, bra eller dåligt? Lite befriande tror jag.
Jag går lite mer åt det impulsiva och spontana uttrycket denna veckan. Våren är här och det känns, hörs,syns och märks både i min inre och yttre värld.

Idag gled jag på bokrean. Inspirerad efter Magnus lektion om barnböcker text och bild. Vi övade på hur man kan illustrerar till text. Jag ritade utifrån de bilder som dök upp i mitt huvud. Här har jag en konflikt, att det aldrig blir så som jag tänker i huvudet ner på pappret. Jag vill kunna förmedla mer rörelse och känslor i mitt bildskapande.
Magnus visade även två olika typer på barnböcker om hur olika man kan illustrera och berätta.
Elsa Beskow med sina detaljrika bilder som hon illustrerat i efterhand till sina  texter som är på vers.
Här talar bild och text mer för sig själva. Det känns mer separata och drömmande.
Eller Olof Landström som ömsesidigt med  bild och textprocess fullbordar ett innehåll. Här stödjer bild och text varandra. Även färgskalorna skiljer sig från varandra i böckerna och det gör att det blir olika stämningar i bilderna.

BILDDAGBOK- Det får bli dagens ord. Som jag kommer att ha nytta av under gestaltningsarbetet.

Vecka 10 Världskulturmuseet Laborationsinnehåll 7

Här har jag tagit Wiphala-flaggan som representerar identitet
 och konflikt för Inka indianerna. 

Wiphala är en mycket viktig symbol för Sydamerikanernas ursprungsbefolkning 
 som länge levt i förtryck. 
Symbolen står för motstånd och kamp för lika rättigheter.

Här befäster Inkaindianerna Wiphalamönstret i sina mikroartefakter som används i deras vardag. Det är ett matematiskt och väl genomtänkt mönster som funnits i över 1000 år. Symbolerna skapar ett kulturarv och förstärker identiteten hos befolkningen, men kan även skapa konflikter och känslor av uteslutning.

Detta blev mitt intryck och avtryck från dagens besök på museet. Jag valde ut dessa tre bilder som fick representera utställningen i korthet. Här har jag tagit "symbolen" som en röd tråd genom utställningen som blir en logisk förklaring.

 Eleven har alltid en förförståelse om hur saker hänger ihop. När man sätter förkunskaperna i ett nytt sammanhang (kontext) skapas en ny förståelse som gör det lättare för eleven att ta till sig ny kunskap och lära sig nya saker. Samband och minne. Genom att ha en metakognition med sina kompisar efteråt byter man perspektiv och får syn på nya samband. Här igenom kommunikationen får eleven syn på fler sätt att tänka och hur olika man uppfattar saker och ting. Man synliggör och utgår från elevens tankar där det inte finns något rätt eller fel .Sociokulturellt lärande. Förslagsvis kan man fortsätta med utställningen i klassrummet. Det skapar ytterligare flera lärtillfällen för eleven till att undersöka och utforska ämnet vidare.
Dagens övning (metod) hjälper eleven att fokusera på några få detaljer från utställningen och har därmed fritt fått undersöka utifrån sitt egna intresse och sin nyfikenhet. Detta skapar ett lustfyllt lärande åt eleverna till att vilja veta mera (Gärdenfors 2010).

Referens: Gärdenfors,P. (2010) Lusten att förstå

Natur &kultur Stockholm

3 Assignment 6/3- vecka 10

Assignment nr.3

Här har vi statyerna som finns på det nybyggda torget i Mölnlycke Centrum.

omgivningen runt om

Nybyggda lägenheter med Lindex i bottenvåningen.

Parkeringen på torget

Två Banker och skomakaren

Jag tog  och valde detta samtidskonstverk, en färgklick från en rondell.

Klistra in den i denna miljön.
Jag tyckte den lyste upp den gråa hårda betongen riktigt fint!.

Här gjorde jag en reproduktion av rondellkonstverket  i play-doh efteråt.

Assignment nr 2

Här har jag gått vilse och det som kändes bekant i detta ögonblick var symbolen för nödutgång

Assignment nr 1

Jag rev sönder en servett med grattisord på.

Klistra den på påsen. Ska lägga i en banan i påsen och ge bort den till min kusin som fyller år imorgon. Den kan han äta om han får tråkigt. Det är vår dåliga humor som lyser igenom och jag tycker det blev ett bra assignment att ge bort. Det ska bli så kul å se hans min.